Snabbis
Tjenareee, ett tag sedan jag satte mig här och skrev! Har varit i Åmål 4 veckor, landet utan internet såklart. Men det är bra att lära sig att klara sig utan det med. Där har jag umgåtts mycket med Emma som jag inte har träffat så mycket på ett helt år, det var kul att vi sågs så mycket nu tycker jag, det är synd att tappa kontakten med folk man har haft så mycke roligt med under åren liksom..
Idag har jag haft en riktig.. ja jag vet inte om jag ska säga vedervärdig eller superrolig tågresa hem. Jag satt iallafall där, på min plats, som jag skulle. Nästa station kommer det på en tant (eller ja hon kanske var typ dryga 25 men datorn hade nog föråldrat henne en del.. ) Jag gillar inte att sitta här och skriva dåliga saker om henne men för att ni ska få en uppfattning om hur hon var så måste jag nästan.. Hon kom in, lade upp sin väska, och dom där, tjaa typ 200 överviktiga kilorna tittade fram under blusen, jag kunde inte låta bli att gapa. Förövrigt var hon inte vacker det måste jag säga , hon såg ut som den där tanten som i det senaste avsnittet av "Doctors" på 4an som led av överdriven hårväxt, på pricken lik var hon. Iallafall så tar hon fram ett block och börjar klottra en massa namn och grejer. Helt plötsligt börjar hon ropa (ja hon pratade faktiskt så högt så hela tågvagnen hörde för folk kollade liksom upp) "JA DET HÄR ÄR JU EN GREJ FRÅN WORLD OF WORLDCRAFT, JAG HAR SPELAT DET KONSTANT I 3 ÅÅÅÅÅR.
Här sitter jag, mitt emot henne, panikslagen över att ha fått en psykiskt sjuk människa mitt emot mig, hjälp vad ska jag göra, jag funderade på att typ hoppa ut genom fönstret, nej juste, ännu roligare, jag smsade Anna och uppdaterade henne om varje liten sekund.
Tanten fortsatte att prata om sitt älskade dataspel i ett tag, ganska länge kändes det som och där satt jag och bet mig i läppen för att inte skratta.
Sedan tröttnade jag och började läsa min bok, tror ni inte att, när jag kollar upp, ser värsta kärleksblicken på mig, då blev jag rädd på riktigt, ännu ett sms till Anna.
Sedan slutade det lilla roliga med att hon sa något, minns inte vad, och jag fick värsta skrattanfallet. Men roligt nog skrattade hon med och tyckte det var kul med lite underhållning.
Anna: Detta påminde jääättemycket om våran gotlands-hemresa förra året!
Nu till dagsläget: Jag ska nog sova, riktigt trött är jag nu! Imorgon blir det att sova uuuuut, ensam hemma, pust, inga småungar som väcker en varje morgon. Sedan bär det in till stan med Juliita. Min plan är att fräscha upp min garderob, men som vanligt kommer jag aldrig hitta något när jag är rik och vill ha något, i ett nötskal!
Jag hinner nog slänga in något snabbt litet inlägg imorgon igen.
Nejnu måste jag ägna lite sms tid åt min nyfunna vän hihihihi!
PS. Jag vet att alla är superlyckliga för att jag har tagit mig tid och skrivit ett inlägg.
Idag har jag haft en riktig.. ja jag vet inte om jag ska säga vedervärdig eller superrolig tågresa hem. Jag satt iallafall där, på min plats, som jag skulle. Nästa station kommer det på en tant (eller ja hon kanske var typ dryga 25 men datorn hade nog föråldrat henne en del.. ) Jag gillar inte att sitta här och skriva dåliga saker om henne men för att ni ska få en uppfattning om hur hon var så måste jag nästan.. Hon kom in, lade upp sin väska, och dom där, tjaa typ 200 överviktiga kilorna tittade fram under blusen, jag kunde inte låta bli att gapa. Förövrigt var hon inte vacker det måste jag säga , hon såg ut som den där tanten som i det senaste avsnittet av "Doctors" på 4an som led av överdriven hårväxt, på pricken lik var hon. Iallafall så tar hon fram ett block och börjar klottra en massa namn och grejer. Helt plötsligt börjar hon ropa (ja hon pratade faktiskt så högt så hela tågvagnen hörde för folk kollade liksom upp) "JA DET HÄR ÄR JU EN GREJ FRÅN WORLD OF WORLDCRAFT, JAG HAR SPELAT DET KONSTANT I 3 ÅÅÅÅÅR.
Här sitter jag, mitt emot henne, panikslagen över att ha fått en psykiskt sjuk människa mitt emot mig, hjälp vad ska jag göra, jag funderade på att typ hoppa ut genom fönstret, nej juste, ännu roligare, jag smsade Anna och uppdaterade henne om varje liten sekund.
Tanten fortsatte att prata om sitt älskade dataspel i ett tag, ganska länge kändes det som och där satt jag och bet mig i läppen för att inte skratta.
Sedan tröttnade jag och började läsa min bok, tror ni inte att, när jag kollar upp, ser värsta kärleksblicken på mig, då blev jag rädd på riktigt, ännu ett sms till Anna.
Sedan slutade det lilla roliga med att hon sa något, minns inte vad, och jag fick värsta skrattanfallet. Men roligt nog skrattade hon med och tyckte det var kul med lite underhållning.
Anna: Detta påminde jääättemycket om våran gotlands-hemresa förra året!
Nu till dagsläget: Jag ska nog sova, riktigt trött är jag nu! Imorgon blir det att sova uuuuut, ensam hemma, pust, inga småungar som väcker en varje morgon. Sedan bär det in till stan med Juliita. Min plan är att fräscha upp min garderob, men som vanligt kommer jag aldrig hitta något när jag är rik och vill ha något, i ett nötskal!
Jag hinner nog slänga in något snabbt litet inlägg imorgon igen.
Nejnu måste jag ägna lite sms tid åt min nyfunna vän hihihihi!
PS. Jag vet att alla är superlyckliga för att jag har tagit mig tid och skrivit ett inlägg.
GODNATT! / V
Kommentarer
Trackback
